Genesis


Hem / Arkiv

Kortnytt från 2007

Aktuella kortnyheter
Kortnyheter 2009
Kortnyheter 2008
Kortnyheter 2007

Döva dinosaurier?
En tysk forskare, vid namn Otto Gleich har använt data från dagens fåglar för att beräkna hörseln hos dinosaurierna. Enligt Gleich beräkningar var hörseln knappast något att skryta med, åtminstone inte hos de största exemplaren. Inte så att fåglar hör dåligt, men den kapacitet som finns för hörseln förminskas i takt med kroppsstorleken. Så ju större dinosaurier, desto sämre hörsel eller ingen alls. Allt enligt Gleich, vars beräkningar bygger på det antagna släktskapet fåglar och dinosaurier emellan. Ett släktskap som i sin tur bygger på en hypotes med många frågetecken. (Se Genesis nr 4 2000 och nr 3 2005). Om detta släktskap inte stämmer faller även Otto Gleichs beräkningar. (Låt vara att fåglarnas öron och nutida reptiler har vissa likheter.)

Med tron att Gud skapade varje enskilt djurslag, med goda anpassningsmöjligheter till den omgivande miljön, ter det sig naturligt att tänka att även dinosaurerna skulle utrustats med god hörsel. Nyligen gjorda forskningsstudier har visat att exempelvis Tyrannosaurus rex hade flera andra välskapade sinnesorgan, bland annat luktsinnet. (Se Genesis nr 3 2002 och nr 1 2007.) Kanske kunde man tänka att dessa skulle kompensera en eventuell dålig hörsel, men det känns troligare att de olika sinnesorganen kompletterade varandra.

Även utifrån ett evolutionstiskt perspektiv ter sig resultatet av Gleichs beräkningar lite märkliga. Enligt evolutionsteorin skall dinosaurierna ha dominerat livet på jorden under 165 miljoner år. Nog borde detta ha varit enklare med en god än en dålig - och ibland närmast obefintlig - hörsel.

Exakt hur väl dinosaurierna hörde är omöjligt att veta, eftersom inte tillräckligt mycket av deras hörselorgan finns bevarat hos fossilen. Ser vi till nutida ödlor har dessa som regel välutvecklade öron och bra hörsel. Det gäller även flera andra nutida reptiler, förutom ormar som istället uppfattar ljud genom markvibrationer.

 


Modern leguan. Hörselorganet är den orangea fläcken snett nedanför ögat.
Foto: P. Annala

Källa: New Scientist 2006 jan 7 vol 189 sid 13
Publicerad: 2007-12-23

Empati i djurvärlden
I norra Indien, där monsunregnen varit ovanligt kraftiga sågs en mus bli buren av en padda genom vattnet. Science publicerade bilden, där både mus och padda såg avslappnade och nöjda ut.

Många har väl sett bevis på att djur tar hand om varandra även mellan arterna, både i press och i verklighet, som exempelvis att man tar hand om varandras ungar. Mer vanligt är att djur av samma slag trivs tillsammans, och samarbetar på olika sätt. Nu har ett forskarteam i Kanada, genom studier på möss, visat att djur kan känna ett slags empati med varandra. Speciellt gällde detta möss, som exempelvis delat bur och kände varandra. Allt handlar inte om att äta eller ätas inom djurvärlden, vilket man ibland kan få känslan av i många naturfilmer.

Källa: New Scientist 2006 vol 191 jul 8 sid 19 och Science 2006 vol 313 sid 153
Publicerad: 2007-12-23

Äldsta gorillan
Några fossila tänder som hittats i Etiopien, uppges vara anmärknigsvärt lika dem hos nutida gorillor. Men att det faktiskt rör sig om tänder från vanliga gorillor är dock ingen självklarhet för evolutionsforskarna.


Gemensam förfader?
Foto: Wikipedia

 

Tidigare har man trott att människan och gorillan delades i olika utvecklingslinjer utifrån en gemensam förfader för cirka 8 miljoner år sedan. De nya tandfynden har daterats till tio miljoner år eller något äldre, och forskarna som studerat tänderna vill nu lägga delningen längre bakåt i tiden. Tänderna föreslås komma från en ny art bland forntida gorillor, benämnd Chororapithecus abyssinicus utifrån fyndplatsen. (Samma plats där man fann den berömda Lucy för över trettio år sedan.)

Det man hittat är åtta kindtänder och en hörntand, som tros komma från minst tre individer. Kindtänderna liknar dem hos nutida gorillor, bland annat genom att de har en unik specialisering för fiberrik föda likt stammar, stjälkar och löv. "Om det inte är en släkting till gorillorna, så är den väldigt lik vad en tidig gorilla måste sett ut som", säger medlemmarna i det forskarteam som studerat tänderna.

Trots likheten med nutida gorillor anser forskarna att den "nya" gorillan fyller ett stort gap i de fossila släktleden. Andra primatforskare, som inte deltagit i studien av de aktuella tänderna, ställer sig reserverade mot att det alls skulle röra sig om någon gorilla eller dennas förfader. Man menar att tänderna kan ha tillhört någon annan typ av apförfader med liknande matvanor som gorillornas. Men om nu tänderna liknar dem hos dagens gorillor, i fråga om stuktur, storlek och proportioner, syns det då inte som en mer trolig förklaring att de kom från just gorillor?

Källor: Nature, New Scientist, Natural History Museum och Wikipedia (Chororapithecus abyssinicus)
Publicerad: 2007-12-03

Forntida "vandrande blad" lika väl kamouflerade som dagens
Ännu ett intressant fynd har gjorts i fossilrika Messel i Tyskland, där man tidigare gjort många överraskande och intressanta fynd. Denna gång rör det sig om en nära släkting till vandrande pinnar, ett så kallat "vandrande blad", vilket uppges vara det "äldsta" man hitintills funnit. Trots detta hade insekten samma bladlika utseende som dagens.

Det är också intressant att fossilfyndet gjorts i Europa. Dagens vandrande blad och andra arter inom samma insektsordning lever alla i tropiska och subtropiska områden. Spridningen var således större i det förgångna, och det tyska klimatet annorlunda jämfört med idag.

Källa: PNAS 2007 vol 104 sid 565-569, 2024
Publicerad: 2007-11-13

 


Dagens vandrande blad är, likt vandrande pinnar, ovanligt välkamouflerade till sin omgivning.
Foto: Wikipedia

Moderna maneter i kambrium
Fossil från fyra olika slags maneter har hittats i kambriska lager, daterade till 500 miljoner år, i Utah, USA. Fossilen uppges vara 200 miljoner år äldre än de hittills äldsta fynden. Enligt forskarna kan man se tillräckligt mycket detaljer på maneterna för att relatera alla fyra till nutida ordningar och familjer. Bland annat ser man tydligt den klockliknande formen och tentaklerna.

Fossilen uppvisar samma komplexitet som dagens maneter, vilket enligt forskarna betyder antingen att maneterna utvecklades mycket snabbt för 500 miljoner år sedan, alternativt att maneterna är mycket äldre än så. En skapelsetroende tolkar fyndet som en bekräftelse på att maneterna skapades från början, och att de endast uppvisar variation inom sin grundtyp.

Maneter är sällsynta som fossil eftersom de saknar mineraliserade hårddelar. Att de ändå förekommer i den omfattning de gör vittnar om hur snabbt de begravts under sediment och sedan förstenats.

Källa: PhysOrg.com
Publicerad: 2007-11-06

Spår av tuppgök i Kinas kritalager
En tuppgök, eller någon annan fågel med en liknande fot, har lämnat sina fotavtryck i kinesiska kritalager. Tuppgökens fot är så kallad zygodaktyl, där två tår är riktade bakåt och två framåt. Denna fotens uppbyggnad delar tuppgöken även med en del andra fåglar, som andra gökfåglar och papegojor. En sådan fot är vanlig bland klättrande fåglar, men tuppgöken (den enda gökfågeln som lever på marken) är ingen klättrare och flyger sällan. Tvärtom tillbringar den mesta tiden på marken, där den kan springa mycket snabbt, därav det amerikanska namnet "road-runner". Den inte bara springer på marken, utan uppges också kunna förflytta sig med upp till tre meter höga språng.


En fågel med en liknande fot som tuppgökens har lämnat spår i kinesiska kritalager.
Foto: Wikipedia

 

Nu har alltså fotavtryck från en fågel med en så kallad zygodaktyl fot hittats i Kina, i kritalager daterade till 110 miljoner år. Det är lager som enligt evolutionsteorin motsvarar en tidsperiod, från vilken man tidigare aldrig hittat någon fågel med den typen av fötter. Någon direkt förfader till dagens tuppgök tror inte forskarna att det var. Man tror istället att fötternas uppbyggnad utvecklades oberoende av varandra hos både den forntida och nutida fågeln (så kallad konvergens). Exakt hur själva fågeln såg ut är naturligtvis omöjligt att veta, när man enbart har fotavtrycken och avståndet mellan dem. Men än en gång undrar man om det är det stora, hypotetiska tidsspannet som gör att forskarna tror att båda fåglarna utvecklats var för sig, och att det rör sig om två olika slags fåglar. Själva observationen tyder på att det är samma fågel.

Källa: Nature
Publicerad: 2007-10-30

Orkidé-pollen i bärnsten
Pollen från orkidéer har hittats på ryggen av ett bi, som fastnat i bärnsten. Trots att orkidéer är den största och mest artrika växtfamiljen på jorden, har det hitintills saknasts några säkra fynd från fossila orkidéer. Så trots sin litenhet är dessa pollen ett stort fynd i forskarvärlden.

Enligt den geologiska tidsskalan dateras bärnstenen, som inneslutit biet med pollenkornen, till cirka 15-20 miljoner år. Men dateringen bakåt slutar inte med det, utan evolutionsforskarna har byggt upp ett utvecklingsträd som härleder orkidéerna tillbaka till cirka 75-85 miljoner år, vilket skulle inneburit att de var samtida med dinosaurierna. Detta är en tro som även skapelsetroende delar, även om man inte räknar med samma långa tidsspann. Den aktuella bärnstenen kommer från Dominikanska republiken.

Källor: Nature och New Scienist
Publicerad: 2007-10-30

Modern språkgen hos Neanderthalarna
Genetiska analyser av fossil från neanderthalare visar att de, likt nutida människor, bar på den enda kända gen som har en koppling till talets gåva. Genen har hittats i DNA som utvunnits ur fossila ben, som hittats i en grotta i norra Spanien. Studien har gjorts av en forskargrupp vid Max Planck-institutet i Tyskland, tillsammans med internationella kollegor.

"Neanderthalarna förvånade oss lite här" säger forskarna. Man hade förväntat sig att Neanderthalformen av denna gen skulle sett mer "forntida" ut och liknat en gen hos chimpanserna. Forskarna noterar att de varit ytterst noggranna i sina undersökningar för att förhindra att DNA från Neanderthalarna skall ha blivit beblandat med nutida DNA, men ser ändå detta som en förklaring till resultatet. En annan tänkbar förklaring de ger är att de fossil man använt kan ha varit gemensamma barn till Neanderthalare och nutida människor.

Med tanke på alla de fakta som framkommit, vilka visar på Neanderthalarna som vanliga, moderna människor blir man förvånad att upptäckten att de ägt en modern språkgen väcker förvåning. Borde det inte snarare varit fallet om upptäckten varit den motsatta?

Källor: Current Biology och Nature
Publicerad: 2007-10-22

Tips: Läs mer om neanderthalarna i Genesis nr 4 2004, nr 1 och 3 2005 och nr 4 2006.

 


Bilden av Neandertal-människan har klarnat över åren, och den börjar nu porträtteras mer människolik än tidigare. Men ännu återstår en del tills hon får full status som den människa hon i själva verket var. Skaparna bakom denna datorframställda bild av ett Neandertalbarn från Gibraltar, har anklagats för att göra det alltför människolikt.
Foto: Wikipedia, från Antropologiska Institutet, Universitetet i Zürich

Likhet inte identiskt med släktskap
Om man börjar studera mikrobiologi blir släktskapen ibland ganska märkliga. Från den senaste tidens forskningsanalyser kan man bland annat se att bin mer liknar människor än vad de liknar andra insekter, genetiskt sett. Även sjöborrar rapporteras vara anmärkningsvärt lika människan, och fladdermöss och hästar sägs vara mer lika varandra än hästar och kor. Kanske är det inte släktskap det handlar om, utan indikationer på någon slags "ritning" i skapelsen? Likhet behöver inte vara detsamma som släktskap!

Källor: New Scientist 2006 vol 190 jun 24 sid 23 och vol 192 okt 25 sid 13.
Science 2006 vol 314 sid 908-909, 941-952.
Publicerad: 2007-10-15

Konstgjorda mellanformer
Evolutionsforskarna tar nu den nya datatekniken till hjälp för att skapa fram mellanformer. Anledningen sägs vara att bristen på mellanformer lämnar dörren öppen för förespråkare av Intelligent Design. Därför försöker man konstruera dem genom en ny teknik. Frågan är om det verkligen är sanningen man söker, eller bara önskan att vinna en debatt. Evolutionsteorin blir med tiden alltmer konstgjord och verklighetsfrämmande.

Källa: Nature 2007 vol 445 sid 383-386.
Publicerad: 2007-10-15

Fossil benmärg i grodor
En forskare på Irland, som studerade fossila grodor från spanska svavelgruvor, har upptäckt fossil benmärg i grodor, som daterats till 10 miljoner år. Benmärgen upptäcktes i ett ben som råkat gå sönder och öppnats upp. Den irländska forskaren Maria McNamara, fortsatte då att undersöka flera fossil och fann benmärg bevarad i 10% av de vuxna grodorna.

Studier genom elektronmikroskop har sedan bekräftat att den ursprungliga sammansättningen i benmärgen fanns bevarad. Man fann också stora benceller, så kallade osteoklaster (celler som bygger upp och bryter ner benvävnaden) mellan benet och benmärgen. Att fossil benmärg inte hittats tidigare tror McNamara beror på att benen är så värdefulla för vetenskapen att man inte vill förstöra intakta fossil.

Enligt New Scientist visar upptäckten att vävnad som mycket lätt bryts ned kan bevaras under anmärkningsvärt lång tid, även i små amfibieben. Frågan är dock om det verkligen är vad upptäckten visar. En mer logisk tanke är att fynden istället visar att det inte är så länge sedan grodorna blev till fossil eftersom benmärgen fortfarande finns bevarad.

Källa: New Scientist 2006 vol 191 aug 5 sid 17.
Publicerad: 2007-10-15

Fler kortnyheter?!
Det finns fler kortnyheter att läsa!

Aktuella kortnyheter
Kortnyheter publicerade 2009
Kortnyheter publicerade 2008

Tillbaka »
webmaster@genesis.nu Copyright © Föreningen Genesis